Teknik är också en terräng där ojämlikheter uppstår. Å ena sidan känner vi alla till stormakterna på detta område som Japan och Sydkorea, samt Europa och USA. Fyra foci som traditionellt har legat i framkant av utveckling och innovation inom detta område och som under de senaste åren har sett sin roll minska tack vare att nya aktörer dykt upp.
Som vi har nämnt vid andra tillfällen, Kina har lyckats flytta fram positioner i kapplöpningen om att etablera sig som ett av de ledande länderna inte bara i Asien, utan i resten av världen, i konkurrens med andra nationer av mycket mindre storlek som t.ex. Taiwan. Det finns dock områden som, trots att de inte är bland de mest tekniskt avancerade, lyckas lansera produkter riktade mot deras inre marknader och deras köpares profil. Detta är fallet med Indien, ett tillstånd från vilket stora överraskningar väntas under de kommande decennierna men som för stunden ger några förhandstittar på vad som kan skapas genom verktyg som t.ex. tabletter, varav nedan visar vi några modeller skapade i landet Ganges.
Utbildning, politik och teknik
De indiska myndigheterna är medvetna om detta digitala klyftan existerar inte bara mellan detta land och väst utan även med dess kinesiska granne. För att göra detta har den lanserat en serie planer som kallas Digital Indien med mål som att utöka digital kompetens bland befolkningen, investera i tekniksektorer och Forskning och utveckling att delvis lösa den tekniska efterblivenhet som kännetecknat Indien de senaste decennierna och framför allt modernisera utbildningssystemet så att kommande generationer kan positionera Indien som ett tekniskt riktmärke, med program som det man avser att distribuera 10 miljoner surfplattor bland studenter. Den inte bara sociala utan också ekonomiska verkligheten i det näst folkrikaste landet i världen har fått dess ledare att vidta åtgärder som ekonomiskt stöd när medborgarna skaffar enheter.
Ubislate, tabletter Tillverkade i Indien
För närvarande kan vi hitta en serie av tabletter kallas Ubislate utvecklats helt i det asiatiska landet med stöd av det kanadensiska företaget Datawind. Detta sortiment består av 7 enheter som trots att de används av de flesta konsumenter och har styrkor som deras mycket lågt pris, är mer inriktad på utbildning både i kostnad och prestanda, och lyfter fram de tre sista modellerna 7C, 10 Ci och 3G10, som dock är mycket föråldrade på den europeiska eller asiatiska marknaden men inte på den indiska.
7C, ersättningen för skiffer
Trots att det är en apparat som även kan användas för andra funktioner som fritid eller arbete, är detta tablett syftar mer till en relaterade till skolan eftersom det bland dess fördelar har ett uppslagsverk skapat genom den indiska regeringens iScuela-plattform. Den har en 7-tumsskärm, en upplösning på 800 × 400 pixlar och en 512 MB RAM och Android 4.2. Som vi kan se är det en mycket begränsad enhet men den är anpassad till indiska studenters omständigheter. Dess pris är ca 35 euro ungefär tack vare de bidrag som beviljas för dess förvärv.
Ubislate 10 Ci
detta tablett Den är tänkt som en mer komplett enhet som kan tillgodose ett större antal användarbehov. För att göra detta har den en skärm 10.1 inches, en upplösning av 1024 × 600 pixlar, något större än hans partners, samt en anslutning båda WiFi som 3G åtföljd av en processor 1 GB RAM och ett minne av 4 GB kan utökas till 32. Bland dess styrkor är förekomsten av en katalog för denna modell som består av mer än 150.000 applikationer. Men bättre funktioner leder också till en prishöjning eftersom denna surfplatta har en ungefärlig kostnad på 45 euro med hjälp av den indiska regeringen.
Ubislate 3G10, bra men oöverkomligt
Till sist lyfter vi fram Ubislate 3G10, en enhet som har en visning av 10,1 inches och identisk upplösning som sin föregångare. Denna modell är mer fokuserad på social användning eftersom den till skillnad från de tidigare kan utrustas med applikationer som t.ex Facebook eller Linkedin. Den har en lagringskapacitet på 8 GB kan utökas till 32 och en 1 GB RAM. Den är också förinstallerad Android 4.2 och en dubbelkärnig processor med en frekvens på 1.3 Ghz. Dess pris, ca 139 euro till förändringen att med statligt stöd är runt 100, är det oöverkomligt för den stora delen av de indiska konsumenterna.
Ett effektivt sätt att överbrygga den digitala klyftan?
Som vi alla vet, verkligheten Indien det skiljer sig mycket från vad vi finner i väst. Trots att världens största demokrati upplever en ekonomisk tillväxt utan motstycke i dess historia, vilket också leder till ökad teknisk utveckling, fattigdom och vissa mycket traditionella delar av befolkningen fortsätter att vara några av de problem som det indiska samhället måste lösa för att få den fart det behöver. Men förekomsten av företag som t.ex datavind och utvecklingen av enheter som t.ex Ubislate, visar att detta land är kapabelt att förnya och anpassa sig till omständigheterna för sina 1.200 XNUMX miljoner invånare.
Efter att ha vetat lite mer om den indiska teknologiska verkligheten, tror du att åtgärder som att förse studenter med miljontals surfplattor är korrekta eller tvärtom är det nödvändigt att andra viktigare problem löses för att stänga den befintliga digitala klyftan?